Våga drömma! Våga vara supporter till någon annans dröm!

Frågar man små barn vad de drömmer om så kan de berätta hur mycket som helst.
Frågar man ungdomar vad de drömmer om så kan vissa berätta medan andra säger att de inte har några drömmar.
Frågar man vuxna om drömmar säger majoriteten att de inte har några eller att det är inte lönt att ha några för det blir aldrig så ändå.

När slutar vi att drömma? Slutar vi att drömma eller är det så att vi inte vågar uttala våra drömmar?
Jag läste idag att det räcker med EN negativ kommentar för att ta död på någons dröm.
Jag tror att vi har drömmar men vi ser dem som drömmar och att det är något tramsigt.

Har DU någon gång tagit död på någon annans dröm? Jag tror inte att någon vill ha detta på sitt samvete samtidigt som jag ser hur ofta detta sker i jante-Sverige.
Vi gör det inte för att vara taskiga (hoppas jag) utan för att vi bryr oss om den andra personen och när vi bryr oss om en annan måste vi berätta sanningen även om vi inte vet hur sanningen är.

Vad är det vi menar med att bry oss om en annan människa? Som jag ser det så vill vi inte se någon vi tycker om misslyckas. Men vad är det som är så hemskt med att misslyckas? Får man bara ett försök? Kan man inte lära sig av misstagen?
Eller är det så hemskt att du är rädd för att den andra personen ska lyckas med något som inte du gjort/vågar göra?

Jag ser båda i skolans- och egen företagarnas värld hur man dödar andras drömmar.Samtidigt som jag ser att många vuxna klär in sina drömmar bakom en fasad: Lotto, tipset..... För så många satsar idag sina pengar inom spelindustrin för att det är roligt. Det är helt ok för min del att du spelar men jag tror att folk gör det för att de vill vinna pengar och kunna förverkliga en dröm, inte för att det är roligt. Tror ni att alla som spelar gjort detta roliga om inte pengar fanns med i bilden?

Kanske handlar det i stället om val. Du har ständigt olika val att ta ställning till i livet.
Har du modet att göra ett aktivt val?  Har du modet att stå upp för ditt val även när du får negativa kommentarer eller det blåser motvind? Vågar du göra de aktiviteterna som tar dig närmare din dröm? Vågar du stå för din dröm? Vågar du jobba för att din dröm ska bli verklighet?
Kan du välja att uppmuntra någon annans dröm istället för att "vara rädd om dem"? Vågar du se på dig själv och ställa frågan: varför tror du att du har rätten att rädda någon annan från deras dröm?

Har DU någon dröm?
Om inte: När slutade du drömma? Vem dödade dina drömmar? Vad krävs för att hitta tillbaka eller skapa nya drömmar?
Om ja: Grattis! Lycka till! Vilket stöd behöver du för att nå den? Vilka är dina supporters? Har du gjort en plan?


Detta är bara mina tankar. Men genom alla jag har mött genom mina år i skolans värld, idrottssammanhang och genom att jobba med personlig utveckling så kan jag säga att fler dödar drömmar än lyfter dem, flera vågar inte stå för sina drömmar och de flesta är rädd för att misslyckas.
Vi vill andra människor det bästa för dem men vi har ingen rätt att styra andras liv.

Jag vet även att alla människor har misslyckats mängder med gånger och har det bra idag pga. att de uppmanades att fortsätta träna och misslyckas för att tillslut lyckas. Hur jag vet det? Alla barn, ungdomar och vuxna (som inte har ett funktionshinder) går varje dag. Om de inte hade fått lov att misslyckas och träna skulle vi krypa eller åla oss runt i samhället.

Citatet säger: Om du siktar på mot stjärnorna så hamnar du bland trädtopparna.
Men jag säger varför sikta på trädtopparna när det finns fotspår på månen? Sikta på månen och om du misslyckas så landar du bland stjärnorna.

Tänker du göra det själv eller tycker du att andra ska göra det åt dig?

Jag har haft förmånen att möta många människor i mitt liv som påverkar mig och som jag har gett mig många insikter. Är det så att ni känner igen er i min beskrivning så kan jag berätta att personen jag skriver om är jag själv. Fast kanske det finns fler så är eller var som jag.

När klockan ringde var jag trött och ville inte gå upp. Min dotter ville inte ha på sig kläderna som fanns i garderoben. Jag kände mig inte på humör att vara pedagogisk i min mammaroll. Helt plötsligt känns det som om tiden rinner iväg och då kommer även stresskänslan in.
Vi lyckas komma iväg nästan i tid, dottern har kläder på sig och vi avslutar med en kram och puss stund för att berätta hur mycket vi uppskattar varandra och att detta kommer bli en bra dag.

Visst va det inte den perfekta starten på dagen men detta kommer bli en perfekt dag. Precis så bra som den bara kan bli!

Det intressant tycker inte jag är hur en dag startat utan hur den blir och hur den blir det väljer bara jag själv!
För några år sedan hade jag inte tänkt så. Jag kunde reta mig på att chefen inte va den bästa, eleverna va inte så skolmotiverade som de skulle vara, kollegor som inte förstod sig på mig, träningskompisar som va speciella osv. Hur min dag blev hängde på andra. Ja det ville jag inte erkänna utan tyckte att jag gjorde allt jag kunde men de andra .........
Jag måste säga att visst faller jag dit ibland men den enda det drabbar är mig själv (ja min omgivningen tycker nog förstås att jag är mindre trevlig att umgås med) och den enda som kan göra något åt det är jag själv.

Så när dottern blivit lämnad på skolan, mötet var fixat och jag kommit hem så stoppade jag hörlurarna i öronen och med peppande musik på hög volym gav jag mig ut på en härlig morgon promenad som avslutade med en avkopplande stund på en sten nere vid stranden.
Nu va jag rustad för dagen! Redo att sända ut fullt med härlig energi och möta världen med ett leende och sänkta axlar.
Därefter ringde min man och han hade stora problem med bilen men jag var lugn och hade slagit på mitt lösningsfokuserade tänk. Så nu är mannen iväg, jag är glad och redo för ett härligt lunch-mingel-möte.

Visst kan vi inte alltid vara på topp men du har ändå valet att göra dagen precis så bra som du bara kan. Skyll inte på andra om du har haft en dålig dag för du har tillåtit den att bli så. Va inte andra pilot i ditt eget liv (och väljer du det så anser jag att du inte har rätt att klaga) utan håll i spakarna och ställ om kursen om det inte blir som du har tänkt.

Ha en underbar dag!

PS. Livet blir aldrig som vi har tänkt för just LIVET kommer nästan alltid emellan.

Här tjänar jag mina pengar och växer som människa!

Jo så enkelt är det.

Jag har valt att jobba med Forever Living och det är ett väldigt enkelt jobb men någon måste göra det.

Tack vare Forever får jag träffa fina kunder som jag får förmånen till att hjälpa på olika sätt, jag har fått nya vänner för livet, jag får umgås i ett arbetsklimat som är positivt och framåtsyftande, jag har fått härliga kollegor som jag får förmånen att coacha mot deras mål.... 

Som om detta nu inte vore nog så får jag varje månad förmånen att gå på utbildningsdagar (av toppkvalié som får många andra företagare att häpna) som hela tiden gör att jag utvecklas som människa.

Men pricken över i-et är att detta som började som en hobby för två år sedan har gjort att jag för ett halv år sedan sa upp mig för att driva mitt företag.

Ett företag som står på två ben: Forever och förmånen att på olika sätt utbilda andra i det vuxna ledarskapet.

Det är inte många som får möjligheten att göra det de vill utan att behöva sänka sin levnadsstandard så TACK Forever, Johanna (som introducerade mig i produkterna och möjligheten), Sofi (som coachade mig när jag startade), Kajsa (min härliga upline och fina vän), alla som har valt att jobba med mig och alla underbara människor jag möter över allt som bidrar till att jag är jag. 

MEN framför allt TACK Linda- för hade jag själv inte tagit steget hade jag inte varit där jag är i dag. 

Så  mitt tips till er oavsett vad ni står inför: ta inte på er offerkoftan utan ta steget framåt för allt som sker utvecklar dig!

Nu följer det några bilder och sist men inte minst sticker jag ut hakan igen i några rader.

Några härliga förebilder/toppledare/de som styr Forever som jag har fått äran att möta:

   

Några gånger när jag har haft förmånen att inspirera andra:

         

 PS.Tycker ni att jag sticker ut näsan?
Jag har nu bestämt mig för att vara den jag är till 100% för jag lever bara ett liv. Om du tycker att jag har gjort det innan så grattis nu får du ännu mer av mig och om du tänker nej inte mer då tackar jag för din vänskap och hälsar dig åter välkommen när du känner dig redo för jag är det.

På en middag fick vi en övning efter ca.10 minuter (jag satt med helt nya människor) och när vi skulle beskriva varandra fick jag följande ord på mina lappar: problemlösare, övergripandeseende, engagerad, nyfiken och kraftfull. Detta är helt underbara ord i mina öron speciellt om du lägger till med glimten i ögat och ödmjuk. Så här har nu nu den Linda som jag ska vara till 100%.

Cirkus, möten, Midsommar, utveckling.... YES!

Cirkustema i slottsparken förra lördagen. Kul att träffa alla! Tanka inspiration och bygg Forever-broar med distributörer från hela Skandinavien! 
På söndagen ordnade Team Next en härlig inspirationsdag med varför Netw

orkmarketing är nya stora arbetsgivaren, hur vi ska jobba bäst nu när vi är i andra tillväxtvågen (trevligt problem) och vi fick fördelen av att lyssna på  både en av Finnlands och en av Sveriges största toppledare inom Forever.


Denna veckan har rullat på med flera möten: coachat, inspirerat och mött många som är nyfikna på mitt jobb. Det är häftigt att vara i ett företag som ger så mycket inspiration och uppskattning att jag inte ser det som ett jobb. Jag måste erkänna att när jag sedan hjälper andra så får jag så mycket ny energi även om jag ger av mig själv till andra. Häftigt att ha ett jobb där man ger för fullt och ändå känner att jag får mer påfyllning själv för varje gång.

I morgon firar vi midsommar med familj, släkt och vänner. En härlig dag med glädje, sol (det har jag beställt), dans, lövade vagnar, god mat och dryck (för säkerhets skull så tar vi en aloe vera shot både på morgonen och kvällen imorgon). Njut av dagen och lev i nuet!

På söndag är det sedan premiär för mig då jag ska föreläsa för personer i hela skandinavien via ett webinar. Det känns konstigt att prata för andra när jag inte står framför dem eftersom jag gillar att prata med hela min kropp och använda rekvisita men jag tror att om jag gör det ändå så märks det i min röst. 
För när nu utvecklingen går framåt så måste vi utnyttja den på bästa sätt för utvecklingen sker oavsett om jag är med eller inte, och då väljer jag att vara med! Vad väljer du?

Tillväxt inom 2000-talets affärsmodell.

Ja nu är det full fart!
Beställer varor och packar kassar för fullt!
Träffar min organisation för att coacha.
Har möten med nya personer som är intresserade av att jobba med oss.

Just nu har min organisation växt med sex personer på sex dagar och det trillar in förfrågningar från folk som vill veta mer eller vill prova på vad jobbet innebär. Så vi har fullt upp (vilket är helt ok)!

Det är häftigt att jobba i en bransch som bara ökar och enligt vår nätverks coach Ed Ludbrook (som är en av världens främsta) så kommer det att se ut så för flera år framöver i hela världen.
Samtidigt är det underbart att kunna hjälpa människor att jobba mot det de vill i dessa tider när så många andra företag "slår undan benen" på personer.

Jag har byggt upp detta i min takt samtidigt som jag har haft ett annat jobb men nu (1,5 år senare) har jag valt att istället för att ha extra pengar har jag valt en friare livsstil som egen företagare. Nu kan jag styra vilka uppdrag jag tar, när jag väljer att vara med mina barn kontra när jag vill jobba.

Jag är tacksam att jag tog denna möjligheten. Är det något som jag ångrar så är det att jag tvekade ett tag innan eftersom det finns ingen risk och det handlar om en prova på period, men av detta har jag lärt mig att man måste våga för att vinna.

Skulle du vilja ha en extra inkomst? Skulle du vilja ha en friare livsstil? Är du intresserad av personlig utveckling? Jag listan kan göras lång för det finns så många fördelar och du väljer själv dina mål.
Det går inte att misslyckas men du kan sluta precis när du vill.